Sång

Muppekinens mormor kan så många sånger. Med så många verser! Idag sjöng hon fyra fem verser om trollkarlen som förvandlade sig till ett glas lemonad och drack upp sig själv. Om just den trollkarlen som sedan har ångrat sig i 700 år. Den har jag inte hört sen jag var barn, för typ 30 år sedan. Helt otroligt att hon kan komma ihåg alla dessa tokroliga barnvise ord.

Indialand bak Himalayas rand
Där händer det konstiga saker ibland.
Där bodde en trollkarl, han trollade så
att 8 blev 19 och 19 blev 2.

Han trolleritrollade också så att
ett nötskal stack ut som en ståtlig fregatt
Så stjärnorna regnade ner som guldsand
och månen föll som en citron i hans hand.

Men Kejsarn av Kina han sa: "Jag slår vad
att ingen förvandlar sig till lemonad."
"Haha!" ropte trollkarln "Se då på min kraft"
och simsalabim blev han till ett glas saft.

Men solen sken het över risfält och älv
och trollkarln blev törstig och drack upp sig själv.
Det skedde i misshugg som Ni nog förstår
Men det har han ångrat i sjuhundra år.

Jag är så glad över min mor, Muppekinens mormor. Hon finns där och älskar mitt barn. Som älskar henne tillbaka. Hon lär den lilla flickan saker hon inte får lära sig hemma och Muppekinen njuter och tycker det är så roligt. Roligt att diska, plaska med vatten, töma lådor, utforska kylskåpet, titta på djurlamporna och så mycket mer. Jag älskar henne!